Vår mobilitetsperiod
Vi besökte Hvolsskóli och fick under några intensiva dagar möjlighet att möta en hel skolkultur – från klassrum till köket, från fritids till glaciären.
Under mobiliteten deltog vi i klassrumsobservationer och samtal med lärare, skolledning och annan personal. Vi observerade undervisning i flera ämnen och årskurser – isländska, matematik, bild och SO – och såg hur lärarna arbetade med inkludering, tydlig struktur och positiv förstärkning.
Vi tog även del av skolans arbete kring hållbar utveckling, kultur, elevhälsa och samarbete mellan skola, hem och lokalsamhälle.
Hållbarhet i praktiken
Miljöarbetet är inte en temadag – det är integrerat i undervisningen, i schemat och i skolans vardag.
- Återvinning och kompostering – konkret arbete varje dag
- Växthusodling och hönshus – eleverna tar ansvar
- Utepedagogik schemalagd – matte i naturen, skräpplockning
- Glaciärmätning årligen – klimatförändringar synliggjorda
- Bränsleprojekt – från kaffesump och sågspån
Elever som har det svårt i klassrummet kan få ansvar för hönsen eller komposten – och växa genom det.
Skrivstil – igen.
Lärarna upplevde att elevernas handstil hade försämrats. Lösningen? Att våga ompröva metoder och plocka fram äldre verktyg.
Alla lärare gick samman i en gemensam satsning – ett bevis på att modernt och äldre kan kombineras när det gynnar elevernas lärande.
Från whiteboard till fönsterkonst
En enkel uppgift som blev kreativ, genomarbetad och meningsfull. Tre steg – från lärarens skiss till elevernas konstverk i fönstret.
Elevernas arbete på väggarna
När SO, bild och slöjd vävs samman fyller elevernas arbete skolan – från sydkustens orter till Njálssagan.
Undervisning kopplad till elevernas närmiljö och kulturarv – med en verklig funktion i skolan.
Verkliga problem, verkliga lösningar
På Hvolsskóli är STEM inte en separat lektion – det är ett sätt att undersöka världen.
- Glaciärmätningar – årlig mätning ger konkret upplevelse av klimatförändringar
- Hållbarhetsprojekt – kompost, växthus och miljöarbete kopplar teori till verklighet
- Bränsleexperiment – elever undersökte bränsle av kaffesump och sågspån
- Kreativ problemlösning – egna idéer och praktiska tester uppmuntras
Nyfikenhet och engagemang genom praktiskt arbete.
Rektorn som kände alla vid namn
Det som gjorde starkast intryck var inte lokalerna eller schemat – det var atmosfären och relationerna.
Rektorn skojade med eleverna, kände alla vid namn och visade tydligt hur viktigt det är att se varje elev. Skolan hade en ledare som vågade satsa på kreativa och annorlunda idéer – hönshus, körprojekt, hållbarhetsarbete.
Beslutet att gå från 180 till 170 skoldagar togs inte uppifrån. Elever, vårdnadshavare och personal fick rösta först. Det säger mycket om skolans värderingar och respekten mellan skolan och samhället omkring den.
Alla vuxna har samma uppdrag
Pedagogiken sker inte bara i klassrummet. Den sker i köket, på fritids, i hönshuset – och i lokalsamhället.
- Köket som pedagoger – arbetar med elever som har svårt att äta eller våga prova nytt
- Tio berg per elev – friluftsliv som mål under hela skoltiden
- Lokalsamhället – personer utanför skolan kunde stötta vid behov
- Gemensam riktning – alla vuxna strävade mot samma mål
Att göra det bästa för eleverna.